torsdag, oktober 13, 2005

Tjugosju

Tänkte jag skulle bli lite allvarligare, for a change. Det snackas en hel del om Turkiet för tiden. Å ena sidan är det en möjlig EU-utvidgning, å andra sidan är det att de får chansen att gå till fotbolls-VM på Danmarks bekostnad och å tredje sidan är det den dära fågelinfluensan. Jag ska nog försöka hålla mig till den första punkten, dvs om Turkiet ska med i EU och i så fall när. EU har sina poänger, den socialdemokratiska grundsynen till trots, men missnöjet med EU gror inte bara i Sverige. Det har inte ens gått ett och ett halvt år sedan ytterligare 10 länder kom in i gemenskapen, men om det pratas det knappt alls. Det enda som nämns är att det kommer balter och polacker som vill jobba och höja sin levnadsstandard, medan Byggnads hotar med våld. Oavsett, EU behöver konsolideras. Om man fortsätter suga in nya länder (säg Kroatien, Bulgarien, Rumänien) för att sedan fortsätta med Ukraina, Serbien-Montenegro och Turkiet har man gått från att ibland vara misstänkt lik en koloss på lerfötter till att faktiskt bli en. Jag ser gärna att ovanstående länder så småningom kommer in i EU, men EU kan om EU vill överleva inte expandera och expandera. De tio senaste länderna är tämligen små, förutom Polen. Äsch, nu tappade jag tråden. Satans också. Okej, jag försöker sammanfatta det hela på ett någorlunda acceptabelt sätt. Innan gruppen utökas, se till att gruppen som existerar fungerar bra.