Fyrtionio

Åke Green, judar och Stefans katt...

Börjar med de första två. Sedan Åke friats i HD har det höjts röster om att det var bra, att det var dåligt, men ungefär dubbelt så mycket om att om Åke pratat om judar så hade han åkt dit. Fascinerande. Folk verkar i allmänhet inte bry sig ett smack om vad Åke stod åtalad för eller varför han friades, men de bara måste peka på judarna. Jag undrar varför. För det känns oftast som nån form av missriktat hat mot judarna, som att de skulle ha det bättre förspänt. Knappast. Är det nån folkgrupp eller trosinriktning som ständigt får ta emot hela skeppslaster skit så är det judar och judendomen. On the day that your mentality catches up with your biology... Ja, folk verkar onekligen vara yngre än deras yttre kan ge sken av, eller snarare mer omogna. Läs på lite så blir allt bra. Eller, judarna får det i alla fall inte lika svårt.

Stefans katt ska jag faktiskt inte skriva särskilt mycket om. Den är röd och heter Claus. Claus! Rätt gay namn, men det är ju inte kattens fel. Söker man på claus+gay på Google får man 1,98 miljoner träffar och söker man på klaus+gay får man bara 1,19. Hoppas Stefan förstår, men man ska nog inte hoppas för mycket. Vi spelade TP hemma hos Stefan i lördags. Det delades in i lag, Andreas och LG; Erik och jag; Stefan och Malin. I början gnällde Andreas mest över att det var nån slags årtusendeversion vi spelade och att det hade gått mycket bättre om det varit den vanliga. Sen däckade Malin och Stefan började hävda att han spelade själv, men han var inne och frågade henne så fort han inte kunde nåt (vilket var i stort sett hela tiden). Jag måste nog också tillägga att Stefan sa att Malin däckat. Det var ingen som såg det. Dörren till sovrummet var stängd och där har de också sin dator. Hur som helst, varken "Lonely Stefan" eller Andreas och LG vann. De blev överkörda av Erik och mig. Till viss del kan det ha berott på att både Erik och jag kan mer än de övriga, men allra mest berodde det på att Erik och jag resonerade oss fram till rimliga svar när vi inte kunde med en gång. Efter det satte hickan in. Italiensk lakritslikör hjälpte inte. På söndagen var jag inte så bakis som jag hade befarat och tittandet på Constantine och The life aquatic with Steve Zissou gick smärtfritt. Den första hade förmodligen varit bättre om den varit tre gånger så lång. Den andra var bra redan nu, men den var så feelgood att man gärna sett betydligt mer. En trea respektive en femma av fem blir det.